Stefan Löfven har det tufft som statsminister. Stefan Löfvens parti Socialdemokraterna tappar gång på gång i olika mätningar. Ur ett digitalt perspektiv så är det inte alls konstigt. Jag försökte skicka ett tweet till honom, men han fanns inte på twitter. För mig så minns jag valrörelsen 2014 med två ord ”bara käbbel”.

Socialdemokraterna har 50 924 följare på twitter. En helt ok siffra. Fast de följer bara 7469(!). Alltså 43455 följare skiter de blankt i att följa tillbaka. En väldigt underlig infallsvinkel. Lite samma bild får jag för Löfven och hela socialdemokratin. Man har inte kontakt med sina väljare. Det är inte viktigt att ha det heller.

Fast jag undrar allt mer om inte Stefan Löfven innerst inne tog ett uppdrag han inte ville ha. Socialdemokraterna kunde inte hitta en partiledarkandidat som satt i riksdagen och alla första, andra och tredje handsval tackade nej. Jag ser ingen glädje i Stefan Löfvens ögon och jag blir oroad efter agerandet i EU-nämnden i höstas.

I regeringen saknas en ren IT-minister. Beror det på Stefan Löfvens brist på aktivitet i digitala kanaler? Jag hittar honom varken på Twitter eller Instagram. Det finns ett låst konto som kanske är hans, men även ett gäng parodikonton. Det oroar mig. För vi är inne i en digital omställning där den tunga industrin får allt mindre betydelse och den nya digitala industrin växer. Bolag som Klarna, King, Spotify och iZettle har påverkat mer än vad SKF, SAAB och Volvo gjort de senaste åren. Fler nya digitala bolag kommer att växa och ha allt högre betydelse. Fast när hörde du senast från Stefan Löfven ett uttalande som visar på att det är framtiden? Det är mer tala om industrikansler och metalls medlemmar som är i fokus. En grupp som snart är k-märkta.

För var dag som går, ju mer tror jag att Stefan Löfven tog ett jobb han inte älskade eller hade passion för. Samt inte minst saknade rätt bakgrund för att ta. Det lyser ingen glädje i hans ögon, bara en trötthet. Socialdemokratins interna käbbel fick fram en statsminister som är en digital oskuld. Det är inte bra för Sverige. Jag är oroad.

– – – – – – – – – – – – – – – – –

Det här var blogginlägg 42 i utmaningen #blogg100